söndag 22 mars 2009

Vaknade med ett ryck...

....klockan 03:30 av att ett larm lät. Gick runt i lägenheten och lyssnade och tittade, trodde det var sonen hade glömt sin mobil hemma och att han hade ställt in väckningslarmet. Hörde då att det lät mer i trapphuset och gick ut dit, lyssnade framför grannens dörr...vi bor bara två familjer på varje våning och vi bor högst upp våning tre...öppnar brevinkastet, både känner röklukt och ser rök och brandlarmet tjuter för fullt.
Eftersom jag vet att mamman brukar åka till sin vän och att dottern är i övre tonåren, så tog jag för givet att hon varit på krogen och varit sugen på nåt att äta när hon kom hem och somnat med något på spisen...det luktar lite bränd kastrull.
Jag ringer och bankar på dörren, ser genom brevinkastet att det lyser och hör musik på låg volym. Jag antar att någon är hemma men ingen kommer och öppnar. Då tar jag beslutet att ringa 112...har varit på brandövning och vet hur fort det kan gå. Tänker också på att vi bor fler i huset, varav några äldre som har svårt att röra sig.
Talade om för SOS att det är portkod på dörren men får ändå springa ner och öppna för två poliser...jag har bara morgonrock på mig :)
Jag går in till mig, men både ser och hör hela förloppet...lyhört och tittöga på dörren...Efter ca 15 minuter kommer brandkår och ambulans...finns bara deltidsbrandkår så ingen var väl på plats på brandstationen...de bankar och ringer på men ingen öppnar.
De konfererar om hur de ska göra, ringa föreningen eller slå in dörren...då var jag bara tvungen att lägga mig i. Gick ut och talade om att vi tillhör riksbyggen nu och att de var tvungna att ringa ett journummer...närmaste kontor ligger i Västerås och dit är det sju mil. Det hör till saken att det finns två dörrar till lägenheten och den ena går inåt, jag sa att det räcker med att två av er trycker till på den inåtgående dörren så går den upp...dörren är sen 50-talet och inte i bästa skick. Gick in till mig igen och tänkte att de är ju proffs så de måste väl ändå veta vad som måste göras. Allt kändes som ett stort kaos och inne i lägenheten fanns kanske folk som var i dåligt skick. Kvart över fyra så togs beslutet att de skulle gå in fönstervägen...upp med skyliften och sen hör jag hur glas krossas...ingen reaktion från lägenheten, dörren öppnas av han som tagit sig in och in går flera brandmän och ambulanspersonal...sen hör det till saken att när rutan är krossad och gubbarna inne, då dyker mannen med nyckeln upp...han som har jouren åt riksbyggen, lite sent ute men han kom iaf.
Därinne på soffan i vardagsrummet ligger dottern och sover i godan ro...oskadd hoppas jag, det verkade så iaf... och hon har inte hört vare sig allt liv i trappan, bankarna på dörren eller det krossade fönstret. Vad som orsakade allt kaos vet jag inte men kanske får reda på det någon gång. Klockan 5:00 var kaoset över och jag skulle försöka somna om, vilket inte var så enkelt.

Så nu sitter jag här trött och slut och börjar jobba mitt 22 timmars pass om ca. en timma. Men jag är glad att allt gick bra, det hade ju kunnat sluta i katastrof.
Taget genom mitt sovrumsfönster utan blixt


Nu ska jag göra mig i ordning, packa väskan och iväg.
Ha en skön söndag!!

6 kommentarer:

Elzie sa...

Usch vad otäckt. Tur att det finns brandlarm, de är till stor hjälp. Är själv "brandgubbe" på jobbet så man har sett mycket elände på kurserna.
Hoppas det gick bra att jobba i alla fall.
Kram Elzie

NICOLINAS BONING sa...

Vilken tur att du är så alert och har bra hörsel när det händer såna saker!
Det hade kunnat sluta i katastrof så det var bra att du inte bara vände dig om i sängen och somnade om igen.
Hoppas att ditt arbetspass går som en dans trots att du inte är utsövd!
Kramar/Birgitta

Stina sa...

Men kära nå,n.
Fy för att behöva uppleva det där.
Sedan då...att det ska ta en sådan tid.
Hoppas att din egen oro har släppt.:-) Kram

Lönnen 13 sa...

Tur att du vaknade,själv sover jag som en stock när jag väl somnat.
Kram Anneli

Tankar tar tid sa...

Vilket drama ... hoppas att det var ok med flickan ... man vill inte tänka på vad som kunde ha hänt om du inte vaknat!

Förstår om du var uppriven och hade svårt att somna om ... när det brinner hos grannen!

Hoppas du får en fin dag i Västerås och att mentorn har bra saker att säga om din son :)

Kramar Christina

Vita små hjärtan sa...

Fy så otäckt. Ha en trevlig helg!